En söndag i Paris
Vaknade vid ca 07.00 och gjorde oss iordning och åt vår typiska franska frukost (yoghurt, croissant, baguett och kaffe). Nu var det dags för Louvren!
När vi kom det såg man bara ett magnifikt, otroligt och fruktansvärt stort slott! Har du hört talas om glaspyramiden på slotts gården? Inte sett Da Vinchi koden? Iaf finns det en pyramis på slottets gård som är ingången till själva Louvren. Där inne letade vi upp Mona-Lisa. Där var smockat med japaner som tog tusentals bilder, men lyckades knuffa fram lilla Ellie så att hon också fick ta en bild av Mona-Lisa (jaa...det var tillåtet att fota :o)
Efter Louvren gick vi till Triumfbågen. Fråga mig inte vad den står där för eller vad den är historisk för, för det vet jag inte men men... Vi skulle iaf gå upp för den och jag kutade upp, allt vad jag orkade och efter ett litet tag kom min astmatiska, söta mamma upp. Mamma frågade en av värdinnorna hur många trappsteg det var där...284 st! Fantastisk utsikt var det och därifrån kunde man se till Eiffeltornet som vi sedan besökte.
Självklart skulle vi upp i Eiffeltornet också. Vi köade och köade och sekunderna känndes som timmar! Det var kö både för att komma upp till Eiffeltornet och för att åka ner för det. Hade nog gått fortare att gå faktiskt (åkte någon konstig hiss). Nu var det dags att ta metron tillbaka till hotellet, men vart gick metron då? Vi såg en basketkille gå mot ett håll. Jag tänkte att han skulle säkert till metron, så jag följde efter honom. Mamma hade så ont i benen att hon knappt kunde gå efter en så lång dag, så jag sprang efter killen som lyckligtvis ledde oss rakt i metrons armar.
Hemma på vår hållplats letade vi fram en restaurang där vi stod och velade om vi skulle sätta oss eller inte. Ingen tog notis om oss så vi satte oss. Där fick vi sitta, trots att mamma vinkade på kyparen. När vi suttit där i 5-10 min kom vi överens om att strunta i det så vi gick. När vi passerade kyparen som hellre gått ut för att röka så blängde mamma på honom med det blängadet som man INTE vill ha och virrade på huvudet. Vi gick till restaurangen brevid som var jättefin och hade god mat och fin service för 80? Restaurangen hette "Hippopotamus" som betyder flodhäst på engelska. Gulligt! Sedan var det läggdags!
När vi kom det såg man bara ett magnifikt, otroligt och fruktansvärt stort slott! Har du hört talas om glaspyramiden på slotts gården? Inte sett Da Vinchi koden? Iaf finns det en pyramis på slottets gård som är ingången till själva Louvren. Där inne letade vi upp Mona-Lisa. Där var smockat med japaner som tog tusentals bilder, men lyckades knuffa fram lilla Ellie så att hon också fick ta en bild av Mona-Lisa (jaa...det var tillåtet att fota :o)
Efter Louvren gick vi till Triumfbågen. Fråga mig inte vad den står där för eller vad den är historisk för, för det vet jag inte men men... Vi skulle iaf gå upp för den och jag kutade upp, allt vad jag orkade och efter ett litet tag kom min astmatiska, söta mamma upp. Mamma frågade en av värdinnorna hur många trappsteg det var där...284 st! Fantastisk utsikt var det och därifrån kunde man se till Eiffeltornet som vi sedan besökte.
Självklart skulle vi upp i Eiffeltornet också. Vi köade och köade och sekunderna känndes som timmar! Det var kö både för att komma upp till Eiffeltornet och för att åka ner för det. Hade nog gått fortare att gå faktiskt (åkte någon konstig hiss). Nu var det dags att ta metron tillbaka till hotellet, men vart gick metron då? Vi såg en basketkille gå mot ett håll. Jag tänkte att han skulle säkert till metron, så jag följde efter honom. Mamma hade så ont i benen att hon knappt kunde gå efter en så lång dag, så jag sprang efter killen som lyckligtvis ledde oss rakt i metrons armar.
Hemma på vår hållplats letade vi fram en restaurang där vi stod och velade om vi skulle sätta oss eller inte. Ingen tog notis om oss så vi satte oss. Där fick vi sitta, trots att mamma vinkade på kyparen. När vi suttit där i 5-10 min kom vi överens om att strunta i det så vi gick. När vi passerade kyparen som hellre gått ut för att röka så blängde mamma på honom med det blängadet som man INTE vill ha och virrade på huvudet. Vi gick till restaurangen brevid som var jättefin och hade god mat och fin service för 80? Restaurangen hette "Hippopotamus" som betyder flodhäst på engelska. Gulligt! Sedan var det läggdags!
Kommentarer
Postat av: Josiee
natti!:)
Trackback