Investering

Vi renoverar i vardagsrummet. Äntligen ska det få se anständigt ut och jag ska inte längre behöva skämmas över de fula gula väggarna som numera blivit förvandlade till turkosblåa väggar med silvriga tapetfrondväggar med vita blommor på. Riktigt snyggt är det. Det är ju jag som valt det! Taket är dessutom vitt nu, inte smutsvitt utan "vitt-vitt". Nya bokyllor, svarta sådana, nya stolar, svarta sådana, ny garderob, en svart sådan och sen har vi ju förståss slängt ut en massa möbler också som jag ber till gud förblir utslängda för all framtid, för evigt. Tyvärr ska vi ha kvar vår fula matta och den är...ful...

Snake som man är bönade jag och bad till min mamma att hon skulle sjukanmälamig från skolan idag så att jag kunde erbjuda hjälp här hemma och bära in grejerna och ställa upp saker och ting i hyllorna o.s.v. Snake som min mamma är accepterade hon mitt generösa erbjudande sjukanmälde mig, så idag har jag varit hemma. När min mamma och syster var iväg och hämtade stolarna monterade jag ihop bordet, dammtorkade och lyssnade på skyhög musik som underlättade jobbet en aning. Sedan kom de hem och musiken skruvades på befallning ner så att man knappt hörde någonting. Allteftersom vi kom längre och längre fram blev det dags för slolsmonteringen. Jag tog mig an denna utmaning. Jag började lämpligen med stol nummer ett där jag genast stötte på bekymmer. När jag hade tre skruvar kvar insåg jag att något inte stod helt rätt till. De övriga skruvarna passade inte in i de hål som fanns kvar. Då upptäckte jag en liten, minimal skillnad mellan skruvarna som tydligen hade en jävligt stor betydelse;


                                                                     


Skillnaden mellan skruv 1 och skruv 2 är "längden" innan "huvudet" kommer. Jag såg ju inte att det fanns en skillnad mellan dessa och det stod inget om denna differens på beskrivningsbladet. Motherfuckers....jag fick skruva loss alla skruvar och börja om igen. Det tog mig ca 40 min att få färdigt min första stol. One down, seven to go... Yeah! För att spänna åt alla skruvar använde jag den sortens skruvmejsel som man får medskickad. Den är kort och jobbig att använda och när jag var klar med mina totalt åtta stolar var min händer röda som ketchup och jag hade riktigt ont. Nu, fem timmar senare har jag fortfarande ont i tummarna som säkert blivit blå till imorgon. Skitsamma, snyggt blev det iaf och jag förväntar mig en belöning av mamma, en finansiell belöning...

                                                                           


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0