Det räcker med att en liten liten ogynnsam händelse inträffar och resten av dagen kan då ses som ett helvete. När en gynnsam händelse av samma stora (eller lilla) storlek inträffar tar vi inte åt oss lika mycket. Är det så att vi lägger märke till de dåliga sakerna i vardagen mer än de bra? Det är en enorm skillnad mellan att få sluta sin sista lektion fem minuter tidigare än att få sluta fem minuter senare. "Yes, vi fick sluta fem minuter tidigare idag!!" vs "FAN, VI BLEV SLÄPPTA FEM MINUTER EFTER ATT VI EGENTLIGEN SKULLE HA SLUTAT. OH MY GOD!!" Ser ni? Det är fortfarande fem minuter och ofta blir man dessutom släppt fem minuter tidigare än senare så det borde jämna ut sig.

Här är andra förteelser som gör dagen till ett helvete:

- Det är något äckligt till middag
- Plastförpackningar av alla slag (omöjliga att få upp 99 fall av 100)
- Mobilen laddar ur
- Stå bredvid en illaluktande gubbe i väntan på bussen (och ännu värre att sitta bredvid en på den)
- Glömma ta ut linserna när man redan lagt sig och ligger som en prinsessa
- Ytterdörren är låst även om någon är hemma så att man tvingas ta upp nycklarna som självklart ligger längst ner i väskan
- Reklampaus när man precis slått över och hunnit se Tyra Banks säga "See you after the break..."
- Det regnar när man vaknar
- Duschkrämen är slut när man redan schampoonerat in håret. (Släng flaskan för helvete!)
- Inte veta vad klockan är


Jag är säker på att vi upplever lika mycket tur som otur i vardagen men otur är tydligen allt som räknas.