Denna händelse intreäffade för drygt en vecka sedan

Jag åkte tillsammans med min klass på en geografiexkurion. Skolan hade ordnat så att vi fick åka i en stor privat buss. Exkursionen gick ut på att vi skulle åka till fyra olika ställen i Skåne och i princip titta på...sten och annan tråkig natur. "Det är är gjort av sediment och gnjes och blablabla.." Det blev dags för oss att besöka det tredje stället efter timmars lidande. Vi åkte till Röstånga där vi skulle gästa Kopparhatten (ett typ berg eller vad man kan kalla det). Busschauffören körde oss upp för "backen" och tanken var att vi skulle gå ner och samtidigt titta på skog (skoj) men först skulle vi äta lunch. Jag och Sara var trötta och lite smått frusna och ville verkligen inte gå ner så vi bestämde oss för att gömma oss i bussen då de andra gick ner medans vi själva fick skjuts.

Sagt och gjort. Vi satte oss längst bak i bussen på vars en sida om gången, sedan la vi oss under sätena så att våra huvuden omöjligt skulle kunna skymtas uteifrån. Bussen började röra på sig och jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket så tyst någon gång i hela mitt liv! Tillslut kom vi ner. Busschauffören steg ut ur bussen och gick för att köpa en korv (tydligen). Då sa sara:

- Ska vi gå, ska vi gå nu!!

De var riktig dramatik! Vi tog våra skor och sprang mot dörrarna men vårt hopp dog när vi till vår fasa såg att dörrarna var stängda. Vi var inlåsta!

Jag såg busschauffören komma tillbaka med sin jävla korv så jag och Sara sprang tillbaka där vi låg från början och gömde oss. Vi lät ingenting, ingenting. Plötsligt hörde vi honom klampa i gången och jag såg hans skor komma närmre och närmre mig."Åh gode gud, om du finns låt oss inte bli upptäckta!" tänkte jag och knäppte mina händer. Jag tittade på Sara, hon tittade på mig och "panik" var den gemensamma nämnaren i våra ögon. Bussgubben böjde sig ner och tittade på Sara som båda hon och jag vänder oss in mot bussväggen och låssas sova.

- Sover du?

Sa gubben till Sara om började sträcka lite på sig och kisa med ögonen. Frågor som "Vart är vi?", "Var är de andra?", "Vad ska vi göra nu?" och "Har vi redan kört?" besvarades av chauffören som skrattade häftigt. Det var mycket pinsamt.

Vi kom ut ur bussen och bestämde oss för att springa in till restaurangen som låg precis bredvid, vi visste att våra klasskamrater skulle komma dit förr eller senare. Där inne gömde vi oss på toaletten tills vi hörde röster som vi mycket väl kände igen. Vi låste upp toalettdörren och försökte så smidigt som möjligt "blenda in" i folkmassan. Det gick ganska bra. Min lärare märkte ingenting.

Vi hade kommit fram till vår slutdestination och sedan var det bara raka vägen hem som bestod. Vi gick in i bussen igen och allt var frid och fröjd, trodde ja. Min lärare gick i gången i bussen och tittade sig omkring, sedan stannade han vid mitt säte och sa:

- Sovit gott? Det blir extrauppgifter för dig.

Jag kände inte att det var någon idé att ljuga så jag svarade ja. Busschauffören sa förmodligen att vi var två stycken som begick vårt lilla brott, men efterson majoriteten i min klass består av tjejer med blont hår visste han väl inte vem min kompanjon var. Hon hade dessutom på sig en likadan skoltröja som många andra blondiner så jag antar att  han gav upp försöket att ditta denna nål i vår höstack. Han skojade naturligtvis om extrauppgiften men jag blev skraj iaf. Detta var ett äventyr som jag inte alls ångrar att jag begav mig ut på för det var så jävla roligt!

Utsikten från dibbedibim....KOPPARHATTEEEN!