Är självmord så vanligt?
Så här sig underrubrikerna ut:
Detta visar alltså att varje punkt har en närmre beskrivning av hur varje metod ska uträttas. Är snaran knuten på rätt sätt?
"Hängning är den näst vanligaste självmordsmetoden i Sverige med en andel på 28,1 % av självmorden under perioden från 1995 till 2004.[6] Att den är så vanlig kan förklaras av att ingen dyr eller svåranskaffad utrustning krävs."
Att begå självmord är detsamma som att vara självisk. Mer eller mindre. En sak man dör ifrån är problem. Vem bryr sig då om pengar? Ska man inte dö med någon värdighet alls? Som om att googla fram sätt att dö på inte är illa nog.
Det låter kanske helt galet men jag rekommenderar faktiskt denna sida. Jag kunde inte låta bli att läsa igenom all text. Riktigt rolig läsning. Skribenten har på ett formellt och seriöst sätt försökt förmedla sin kunskap vilket gör allt ytterst ironiskt och skrattretande.
Åldersgräns = 18 år
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvmordsmetoder#H.C3.A4ngning
"självmord är det mest själviska man kan göra" - det brukar sammanfatta diskussioner om självmord som jag deltagit i, men ingen har kommit med något genomtänkt svar på varför? enligt mig då alltså.
den vanligaste, eller i alla fall en av de vanligaste anledningarna till att folk begår självmord är att en man, ofta med familj, fast jobb och allmänt bra ställning i samhället, "kommer på" att han är homosexuell. kan verkligen du eller jag ställa oss över hans val och kalla honom självisk?
eller kan det faktiskt vara så att personen är så rädd att den ska skada människor i sin omgivning att han begår självmord?
visst, om en man plötsligt en dag kommer på "fan.. jag skulle inte ha våldtagit alla de unga flickorna, för nu mår jag ju så dåligt..", och sen begår självmord; absolut det är att smita. men tyvärr är det nog inte så ofta det är detta självmord handlar om.
''eller kan det faktiskt vara så att personen är så rädd att den ska skada människor i sin omgivning att han begår självmord?''
Man kan fråga sig ifall personen i fråga inte skadar människorna i dess omgivning mer genom att lämna dem och därav exempelvis låta sina barn leva utan en pappa hela livet.
Sen finns där säkerligen extrema fall där barnen (om vi nu ska fortsätta i den linjen) skulle ansett att de inte hade en pappa ändå...men nu ska vi tänka på att vi lever på 2010-talet där in princip allt accepteras. Enligt mig då alltså.