Det var länge jag såg honom. Det finns en man som är ca 165 lång, smal, har en blå stickad mössa, har smutsiga jeans, någon slags kavajjacka (förstår mig inte på), allmänt äckliga och fula kläder och ett skägg som skulle göra tomten avundsjuk. Låt oss kalla honom Stackarn'.

Stackarn' hoppar på bussen från samma busshållsplats som jag. Jag tänkte att om jag står 20 meter ifrån honom känner jag inte stanken från honom. Ohboy, hade jag fel eller?! När jag hade samlat mod till mig för att titta på Stackarn' såg jag honom slå sig själv. Rikta boxar mot huvudet. Kallas det misshandel om det är man själv som åstadkommer åkommorna?

I vilket fall som helst kom bussen. Slug som jag är tänkte jag "Okej, om jag låter honom gå på först vet jag vart jag inte ska sätta mig." Mitt lilla påfund gick inte som planerat då han "vägrade" att gå på först. Jag tog mig i kragen och klev på. Jag såg ett säte med två lediga platser. Jag satte mig inte där. Tänk om han skulle sätta sig bredvid mig! Istället satte jag mig bakom det sätet bredvid en kille. När jag satt mig där tänkte jag "Fan! Om han sätter sig framför mig kommer jag ju känna hans lukt!" Som tur var gick han vidare och satte sig där bak. Som om det hjälpte, man kände hans stank i hela bussen iallafall. Problemet med vidriga lukter är att man inte vill andas via nästan för då luktar man allt men att andas genom munnen...är det värre? Då känns det ju som om man får in allt i munnen = äckligare?

Hellre att möta Stackarn' på detta vis än på det sättet min syster fick möta honom. Han satte sig bakom henne och ryckte i hennes säte hela vägen fram till värnhem, dvs en relativt lång sträcka. Men för livet? Jadå! Nästa gång jag ser honom tar jag nästa buss...