Jag satt vid receptionen och tittade drömmande ut genom fönstret. Fan vad fint väder, äntligen! Det var på tiden, efter den vintern vi fått uppleva. Den var vidrig. Plötsligt gick en yrkesbroder förbi och sa "Det är julafton om exakt  ett halvår." Jag stelnade till och tittade med en död blick ut genom fönstret. "Sex månader till julafton. Är sommaren över? Blir det inte bättre än så här?" Stora ångestvågor vällde i mitt huvud. Sommaren och vintern ska vara lika långa men lik förbannat är vintern längre på samma sätt som att -6 grader inte känns som -6 utan som -26.